Hej Gili!

Så den andra historien börjar där vi hoppade på snabbåten (snabb båten, snabb-båt? Det här med mina direktöversättningar ibland, fast boats iallafall, ni hajar!) från Amed mot Giliöarna. 

Amed är en av några ställen där en kan åka båt till Giliöarna, men tillskillnad från typ Padang Bai och andra kustorter, går endast snabbåtarna härifrån. De är dyrare (och trippelt så dyra under högsäsong tydligen) än public ferries, men det kändes värt det eftersom de tar typ 4-6 timmar (och det ska vara några ganska hårda timmar till havs) medan det tog ca 40 minuter för oss.

Först stannade båten och släppte av mer än hälften av passagerarna på Gili Trawangan eller Gili T, Gili Tralalala (kärt barn har många namn, eller?) = partyön nr 1, where shit is going down. Den ö av de tre Giliöarna (eller ja, egentligen finns det massvis med gilis häromkring, gili är det lokala namnet för liten ö - dagens fun fact!) där det är mest liv och rörelse, dag ut och dag in.

Vi följde iallafall med båten vidare och åkte förbi, Gili Meno, som är minst, med minst turister, ja, minst antal folk där i allmänhet. Det är lugnet själv, typ som Gili 

Ts motsats kanske. 

Någon minut senare ankrade vi iallafall vid den superlilla hamnen på Gili Air, vårt hem för de kommande fem nätterna. 

Att vi valde Gili Air (Air betyder förövrigt vatten här, förvirrande!) berodde på att vi hört att detta ska vara en blandning mellan Gili T och Gili M, du får lugnet samtidigt som det ändå händer saker runtomkring också. Det är hit en ska åka om en vill uppleva den lokala kulturen lite mer, eftersom de flesta locals som bor på Giliöarna, bor på Gili Air.

Efter några sjukt välbehövliga minuter i poolen, gick vi en runda för att bara se oss omkring och till min lycka tog min veganska dröm inte helt slut när vi lämnade Bali (Giliöarna tillhör Lombok och ska vara rätt annorlunda från Bali), många restauranger och matställen har oftast tempeh och/eller tofu på menyn till inte alltför höga priser för en backpacker (iallafall på de restauranger som är runtomkring hamnen)

Vi stannade till på Santay Restaurant, där det fanns massor vegomat att välja på + det viktigaste: avokadojuice, förstås!

Guy åt en Club Hawaii TempeSandwich som var ett kap för både sin gottighet och sitt pris!

Några meter därifrån ligger H2o Yoga Meditation Center som lockade med sina skyltar om att komma och måla en buddastaty i trä, för den som inte hade något annat för sig - så vi följde pilarna och hamnade i den idylliska trädgården som fångade mig direkt. Det är som en oas mitt i en skog, inte särskilt stort eller så, men ändå finns det två yoga/meditationssalar utomhus och ett café (med massor vego och hälsosamma produkter förstås) där vi genast slog oss ner för att måla innan vi gick på vår allra första meditationsession någonsin.

Vi gick på en session som var just meditation för nybörjare och jag hade inte några större förväntningar, men vi fick lära oss tre olika verktyg en kan använda för att meditera och åtminstone en av dom fick mig faktiskt att slappna av. 

Den övningen som inte alls funkade för mig var promenadmeditationen, när vi gick över gräsmattan barfota och skulle fokusera på vad våra fötter kände. Det gick liksom inte alls, jag blev bara distraherad av allt runtomkring. 

Men instruktören var iallafall toppen och det var kul att testa. (hade ingen aning om att det ens fanns något som promenadmeditation innan)

Efteråt badade vi i det koralltäta vattnet och till solnedgången till den nordvästra sidan av ön, eftersom den fångar den bästa vyn av hela scenariot.

Vårt mål var restaurangen Mexican Kitchen eftersom vi hört att de har en raw food och veganmeny och att det inte är särskilt dyrt. Och okej, raw food och veganskt fanns visserligen på menyn, men inte billigt. Jag kände liksom inte för att betala 60 000 rupiah för två avokadohalvor fyllda med grönsaker (när jag skulle kunna få minst två middagar för det priset någonannanstans). 

Men jag måste ändå ge cred till att medvetenheten och alternativen finns. Dessutom sålde de handgjorda produkter, typ som kokosolja och tvål.

Jag också upp med att äta en god middag ändå, som inte var raw food men iallafall vegansk: en tallrik med potatissallad, oliver, pico de gallo och GUACAMOLE (!) hade egentligen vart nöjd med bara en skål guaca och tortillaschipsen!

So far so good Gili Air, men kan du underhålla oss i 5 dygn?