Boracayfavoriter i repris

Semestern i Boracay är snart över och det känns konstigt att vi kommer vara i ett nytt land till helgen, men väldigt kul för två veckor i Boracay är mer än tillräckligt eftersom vi typ redan har upptäckt det mesta på den här ön nu.

Så igår körde vi en favorit i repris och tog en tricycle från Zest Restaurant där vi hade ätit vår frukost (som risälskande halviranie är grönsaksris, vitlöksris med stekt potatis och rödlök en himla fantastisk start på dagen! Ris ingår förövrigt för det mesta i den filippinska frukosten, yum!)

Vi insåg hur enkelt det är att pruta ner tricycle-priset om en är tydlig med att säga att det är ok att chauffören plockar upp fler personer på vägen (vi gick från 200 till 100 pesos genom att föreslå detta) och vi insåg också när vi åkte vägen upp mot Puka Beach hur otroligt långt vi hade gått senast vi promenerade dit.

Det var lika vackert som sist vi var där och att jag hittade avokado-bananskal även här blev ett ännu större plus!

Och från den ena stranden till den andra (White Beach igen) köpte vi mellanmål hos Magnificorn-mannen som glatt posade för mig. Majskolvar är så himla underskattat! 

Solnedgången blev en av de mest fantastiska sedan vi kom hit, så vi gick till superbilliga resto-baren utanför vårt gästhus, Shantal's, på stranden.

Vi fortsatte promenaden längs White Beach och sprang på ett gäng kockar som dansade Gangnam Style, innan vi slog oss ner på Ngi Ngi Nu Noos där vi hittade en liten vegetarisk kolumn med Aubergine Steak toppad med lökringar - asgott, men ganska dyrt för den lilla portionen.

Precis som förr när våra magar inte blivit fullt tillfredsställda av för små portioner slutade vi upp på Yellow Cab och beställde hem en stor Garden Special Pizza och tittade på Homeland. 

Den där pizzan går minsann alltid att lita på.